OBSERVERA att de gemensamma avtalskommentarerna uppdaterades senast 1 april 2016.

Teknikavtalet IF Metall

1 april 2017 – 31 mars 2020

Avtal mellan Teknikarbetsgivarna och Industrifacket Metall (IF Metall)

Det tidigare s. k. ”Verkstadsavtalet” mellan VF och Metall har omarbetats och benämns numera ”Teknikavtalet IF Metall”.

I äldre avtalstexter förekommer organisationernas tidigare namn och förkortningar liksom den tidigare benämningen Verkstadsavtalet (VA).
Sveriges Verkstadsförening (VF) = Teknikarbetsgivarna
Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) = Svenskt Näringsliv
Svenska Metallindustriarbetareförbundet (Metall) och Industrifacket = Industrifacket Metall (IF Metall)

OBSERVERA att de gemensamma avtalskommentarerna uppdaterades senast 1 april 2016.

§ 1 Fredsplikt och förhandlingsordning

Sedan gammalt gäller mellan Teknikarbetsgivarna och IF Metall att arbetsgivare och arbetare i konstruktiva diskussioner ordnar sina gemensamma angelägenheter och på det sättet försöker undvika tvister. I de fall tvist uppstår är parterna överens att i lokala och, vid behov, centrala förhandlingar göra allvarliga försök att lösa tvisterna inom ramen för förhandlingsordningen. På det sättet kan vi även framdeles upprätthålla en god tradition av att så långt möjligt undvika tvistelösning i domstol och därmed bidra med en effektiv och smidig tvistehantering till fördel för såväl arbetare som företag.

Mom 1 Fredsplikt

Parterna är ense om att fredsplikt råder rörande anställningsvillkor och förhållandena i övrigt mellan parterna under avtalets giltighetstid.

Anmärkning
Parterna är överens om att denna bestämmelse inte påverkar rätten att vidta sympatiåtgärder enligt kap. III huvudavtalet SAF-LO.

Mom 2 Förhandlingsskyldighet

Om det uppstår en rättstvist eller intressetvist rörande anställningsvillkor eller förhållandet i övrigt mellan parterna ska förhandlingar föras i den ordning som följer av detta avtal.

Anmärkning Förhandlingar på lokal och central nivå

Förhandlingar sker först på lokal nivå (lokal förhandling) och därefter, om enighet inte har uppnåtts, på central nivå (central förhandling).

Lokal förhandling sker mellan parterna på arbetsplatsen under medverkan av lokal organisation.

Anmärkning
Med lokal facklig organisation avses verkstadsklubb. Vid företag där verkstadsklubb inte finns är avdelningen lokal facklig organisation.

Central förhandling förs mellan parterna på förbundsnivå.

Mom 4 Betalningstvister och tvister om arbetsskyldighet

Vad som i mom 5–7 och 10–11 sägs i fråga om frister och väckande av talan gäller inte i tvister som avses i 34 och 35 §§ MBL. I sådana tvister gäller vad som anges i 37 § MBL.

Anmärkning
I tvist enligt lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar ersätter förhandlingsordningens bestämmelser 35 § MBL, som således inte kan tillämpas i sådana tvister.

Mom 5 Begäran om lokal förhandling

Uppkommer en rättstvist om ogiltigförklaring av en uppsägning eller ett avskedande, ska den part som vill driva frågan begära lokal förhandling. Begäran ska nå motparten senast två (2) veckor efter det att uppsägningen eller avskedandet skedde. Har arbetstagaren inte fått ett sådant besked om ogiltighetstalan som avses i 8 § andra stycket eller 19 § andra stycket i lagen om anställningsskydd uppgår dock fristen till en månad och räknas från den dag anställningen upphörde.
Om en part inte begär förhandling inom den tid som anges i första stycket har parten förlorat sin rätt att förhandla i frågan.

Uppkommer en annan tvist än som avses i första stycket ska en lokal förhandling begäras så snart det kan ske. Begäran ska senast nå motparten fyra månader efter det att den part som begär förhandling ska anses ha haft kännedom om de sakomständigheter som ligger till grund för tvisten.

Om en part inte begär förhandling inom den tid som anges i tredje stycket har parten förlorat sin rätt att förhandla i frågan. Detta gäller också under alla omständigheter i sådana tvister om förhandling begärs mer än två år efter det att de sakomständigheter inträffat som ligger till grund för tvisten eller i tvist om otillåten visstidsanställning mer än en månad efter det att tiden för anställningen löpt ut.

Anmärkning
För ostridig till betalning förfallen lön eller annan ersättning gäller preskription enligt lag. I fråga om möjligheten att vidta s.k. indrivningsblockad gäller 41 § andra stycket MBL.

Mom 6 Begäran om central förhandling

Om parterna inte kommer överens om hur en tvist ska lösas vid den lokala förhandlingen ska den part som vill driva tvisten vidare begära en central förhandling hos motparten.

I tvister om ogiltigförklaring av en uppsägning eller ett avskedande bör begäran om central förhandling nå motparten senast två veckor från den dag den lokala förhandlingen avslutades.

Efter lokal förhandling enligt 11 § eller 12 § MBL ska begäran nå motparten senast en veckor från den dag den lokala förhandlingen avslutades. Det gäller också i fråga om tvister om tystnadsplikt enligt 21 § MBL samt vid s.k. entreprenadförhandlingar enligt 38 § MBL.

I en annan tvist än som avses i tredje stycket ska begäran om central förhandling göras skyndsamt. Begäran ska nå motparten senast två månader från den dag den lokala förhandlingen avslutades.

Om en part inte begär förhandling inom den tid som anges i tredje eller fjärde stycket har parten förlorat sin rätt att förhandla i frågan.

Mom 7 Tiden inom vilken en lokal eller central förhandling ska påbörjas

Har en begäran om förhandling gjorts inom föreskriven tid ska förhandlingen påbörjas snarast möjligt, dock senast inom tre veckor från den dag begäran gjordes. Parterna kan i enskilda fall komma överens om längre tid.

Mom 8 Förhandlingsprotokoll

Om så begärs det ska ett protokoll föras över förhandlingen. Protokollet ska justeras av parterna.

Mom 9 Hur förhandlingar avslutas

En lokal eller en central förhandling är avslutad då parterna kommer överens om det eller ena parten gett motparten tydligt besked om att han anser förhandlingen avslutad.

Om protokoll förts ska en anteckning om när förhandlingen avslutades göras i förhandlingsprotokollet.

Mom 10 Rättsverkan av pågående förhandlingar och av förlust av förhandlingsrätt

Före det att förhandlingar mellan parterna enligt denna förhandlingsordning har avslutats får parterna inte vidta rättsliga eller andra åtgärder i anledning av tvisten. Det gäller inte om part genom förhandlingsvägran förhindrat förhandlingar enligt förhandlingsordningen.

Part som enligt bestämmelserna i denna förhandlingsordning har förlorat sin rätt till förhandling får inte vidta åtgärder i anledning av tvisten.

Mom 11 Väckande av talan

Den som efter avslutade förhandlingar vill driva en rättstvist vidare måste väcka talan. I en tvist om ogiltigförklaring av en uppsägning eller ett avskedande eller förklaring att en visstidsanställning är otillåten och att anställningen ska gälla tillsvidare, ska talan väckas inom två (2) veckor från den dag då den centrala förhandlingen avslutades och i andra tvister inom fyra (4) månader från nu nämnda dag. Gäller tvisten tystnadsplikt enligt 21 § MBL ska talan väckas inom tio (10) dagar från den dag då den centrala förhandlingen avslutades.

Väcks inte talan inom de tider som anges i första stycket har parten förlorat sin talan.

Mom 12 Övrigt

Parterna är överens om att förhandlingsordningen i § 1 i Teknikavtalet IF Metall gäller med samma löptid och uppsägningstid som 1938 års huvudavtal mellan SAF–LO. Det innebär att förhandlingsordningen gäller tills vidare med en uppsägningstid av sex månader. Om det mellan Teknikarbetsgivarna och IF Metall gäller kollektivt löneavtal vid den tidpunkt, då huvudavtalet med iakttagande av uppsägningstiden skulle löpa ut förlängs förhandlingsordningen att upphöra att gälla med löneavtalets utlöpande.

När det gäller § 1 mom. 1 Fredsplikt, är parterna överens om att den regler-ingen avser fredsplikt under giltighetstiden för Teknikavtalet IF Metall.

I vissa särskilda fall, t.ex. vid fredspliktsbrott och i fråga om interimistiska förordnanden, kan talan föras utan föregående förhandlingar och denna förhandlingsordning ska inte medföra förändringar av gällande rätt.

Förhandlingsordningen ersätter kap. II huvudavtalet SAF–LO som i övrigt gäller mellan parterna. *

*) Huvudavtalet, som återfinns i avtalstrycket Teknikavtalet IF Metall, innefattar bl.a. bestämmelser om begränsning av ekonomiska stridsåtgärder.

OBSERVERA att de gemensamma avtalskommentarerna uppdaterades senast 1 april 2016.

§ 2 Löneprinciperna

Lönesättningen ska vara differentierad efter individuella eller andra grunder. Löneskillnader ska vara objektivt och väl motiverade. Lönen ska bestämmas med hänsyn till ansvaret och svårighetsgraden i arbetsuppgifterna och den anställdes sätt att uppfylla dessa. Ett svårare arbete som ställer högre krav på skicklighet, ansvar och kompetens ska ge högre lön än ett enklare arbete. Hänsyn ska också tas till arbetsmiljön och förutsättningarna för hur arbetet kan utföras. Även marknadskrafterna påverkar löneavvägningen.

Varje medarbetare ska veta på vilka grunder lönen satts och vad medarbetaren kan göra för att öka lönen. Systematisk värdering av arbetsinnehåll och personliga kvalifikationer utgör goda grunder för bedömningen. Teoretiska och praktiska kunskaper, omdöme och initiativ, ansvar, ansträngning, arbetsmiljö, samarbets- och ledningsförmåga är exempel på viktiga faktorer som bör användas av de lokala parterna vid en värdering.

Vid höjda krav i befattningen, genom ökad erfarenhet, fler och mer krävande arbetsuppgifter, ökade befogenheter, större ansvar, ökad kunskap eller kompetens bör en anställd successivt kunna höja sin lön. Lönesystem och lönesättning i företagen bör utformas så att de blir en drivkraft för utvecklingen av de anställdas kompetens och arbetsuppgifter. Lönesättningen stimulerar därigenom till produktivitetsökning och ökad konkurrenskraft. Samma löneprinciper ska gälla för samtliga arbetstagare.

Diskriminerande eller andra sakligt omotiverade skillnader i löner och andra anställningsvillkor mellan anställda ska inte förekomma. De lokala parterna ska inför de löneförhandlingar, som ska ske enligt avtalet, analysera om diskriminerande eller på annat sätt sakligt omotiverade löneskillnader förekommer. Framgår det av dessa analyser att omotiverade löneskillnader finns i företaget ska dessa justeras i samband med löneförhandlingarna.

OBSERVERA att de gemensamma avtalskommentarerna uppdaterades senast 1 april 2016.

§ 3 Lönebestämmelser

Mom 1

De löneformer bör tillämpas som – med hänsyn till verksamhetens art och arbetsorganisationen – främjar kraven på produktivitet, arbetstillfredsställelse, effektivitet, konkurrenskraft och lönetrygghet. Med utgångspunkt i löneprinciperna bör de lokala parterna komma överens om lönesystem. Avtalet bygger på månadslön som kan kompletteras med tillägg och med rörliga lönedelar.

Anmärkning
Om lokal part särskilt begär tillämpas bestämmelserna i tim- och ackords-lönebilagan.

Mom 2

Lägsta lön per månad

För arbetstagare som fyllt 18 år är lägsta månadslön 19 397 kr fr.o.m. den 1 april 2017, 19 766 kr fr.o.m. den 1 april 2018 och 20 161 kr fr.o.m. den 1 april 2019.
För särskilt kvalificerade arbeten är lägsta månadslön 21 426 kr fr.o.m. den 1 april 2017, 21 833 kr fr.o.m. den 1 april 2018 och
22 270 kr fr.o.m. den 1 april 2019.

Arbetstagare med en sammanlagd anställningstid vid företaget om minst 12 månader under de senaste 36 månaderna ska från och med den 1 april 2017 ha en lön som överstiger den lägsta månadslönen i den grupp arbetstagaren tillhör med minst 630 kronor. Den 1 april 2018 ska motsvarande summa vara minst 642 kronor och 1 april 2019 minst 655 kronor. För arbetstagare med en sammanlagd anställningstid vid företaget om minst 24 månader under de senaste 36 månaderna ska lönen överstiga den lägsta månadslönen i den grupp arbetstagaren tillhör med minst 1132 kronor från den 1 april 2017, med minst 1154 kronor den 1 april 2018 och med minst 1177 kronor den 1 april 2019.

Lön till elever i yrkesutbildning m.m.
Bestämmelserna om lägsta löner gäller inte elever i yrkesutbildning – beträffande vilka särskild överenskommelse träffats – eller arbetstagare under 18 år. Efter lokal överenskommelse kan undantag från lägsta lönerna göras också för andra arbetstagare då särskilda skäl föreligger.

Feriearbete
För gymnasieungdomar 16–18 år, som anställs på viss tid för feriearbete, betalas timlön om lägst 7489 öre fr.o.m. den 1 april 2017, 7631 öre fr.o.m. den 1 april 2018 och 7784 öre fr.o.m. den 1 april 2019. Lönen inkluderar helg och semesterlön.

Mom 3

Lön per dag och timme

Lön per dag utgör   månadslönen x 12
365

Lön per timme utgör   månadslönen
175

Vid annan ordinarie arbetstid än 40 timmar per vecka i genomsnitt per kalenderår anpassas talet 175 i proportion till arbetstiden. Arbetstidsmåtten är bestämda i § 4 mom 3:2 första stycket.

Vid beräkning av lön per dag och timme medtas inte eventuell premielönedel.

Löneberäkning vid frånvaro
Vid frånvaro del av dag eller hel dag för period om högst fem arbetsdagar görs avdrag med lön per timme för varje frånvarotimme.

Vid längre frånvaro än fem arbetsdagar görs avdrag med lön per dag för varje kalenderdag som frånvaron omfattar. Arbetsfria dagar som inleder eller avslutar en frånvaroperiod räknas inte som frånvarodagar.

Vid frånvaro hel kalendermånad görs – oberoende av om frånvaron inleds eller avslutas på arbetsfri dag – avdrag med hela månadslönen.

Anmärkning
Vid sjukfrånvaro, tjänstledighet med rätt till föräldralön och ledighet med tillfällig föräldrapenning finns särskilda bestämmelser om löneavdrag.

Lön för del av löneperiod
Om en arbetstagare börjar eller slutar sin anställning under löpande kalendermånad betalas – förutom eventuell premielönedel – lön per timme om anställningen omfattar högst fem arbetsdagar av månaden och i andra fall lön per dag för varje kalenderdag som anställningen omfattar.

Löneutbetalning
Utbetalning av månadslön sker en gång per månad vid en på förhand fastställd tidpunkt.

OBSERVERA att de gemensamma avtalskommentarerna uppdaterades senast 1 april 2016.

§ 4 Arbetstid

Mom 1 Arbetstidslagen

Denna paragraf ersätter arbetstidslagen i dess helhet.

Reglerna i paragrafen utgör ingen ändring av arbetsmiljölagens regler för minderåriga.

Mom 2 Definitioner

Arbetstid: all tid då arbetstagaren står till arbetsgivarens förfogande samt därvid utför aktiviteter eller uppgifter.

Anmärkning
Jourtid räknas som arbetstid. Arbetsberedskap räknas inte som arbetstid.

Viloperiod: varje period som inte är arbetstid. I de fall inte annat är angivet är viloperiod obetald.

Natt: med natt avses perioden mellan klockan 22.30 och klockan 05.30. Med stöd av lokal överenskommelse kan natt definieras som annan period om minst sju timmar som innefattar perioden mellan klockan 00.00 och klockan 05.00.

Nattarbetande: arbetstagare som normalt utför minst tre timmar av sin arbetstid nattetid, och arbetstagare som troligen kommer att fullgöra minst hälften av sin årsarbetstid nattetid.

Skiftarbete: varje metod att dela in arbetet i skift varigenom arbetstagare avlöser varandra vid samma arbetsplatser enligt en viss arbetsgång, även då denna är roterande, skiften kan vara kontinuerliga eller diskontinuerliga, metoden kan medföra att arbetstagare måste arbeta vid olika tider under en given period av dagar eller veckor.

Anmärkning
Denna definition är inte avsedd att ändra gällande praxis inom avtalsområdet.

Skiftarbetare: varje arbetstagare vars arbetsschema ingår i skiftarbete.

Anmärkning
Även tillfälliga inhopp i en skiftarbetsordning räknas som skiftarbete i fråga om skiftformstillägg. För intjänande av tid till tidbank enligt vad som gäller för skiftarbete ska arbetstagaren under en sammanhängande period om minst en hel arbetsvecka delta i skiftarbete.

Tillräcklig vila: att arbetstagarna har regelbundna viloperioder, vars längd anges i tidsenheter och som är tillräckligt långa och sammanhängande för att säkerställa att de inte på grund av trötthet eller ojämn arbetsrytm skadar sig själva, sina kolleger eller andra personer och att deras hälsa inte tar skada, vare sig på kort eller lång sikt.

Mom 3 Arbetstidsmått och tid till tidbank

Mom 3:1 Tillgänglig arbetstid

Under en beräkningsperiod om ett kalenderår får den genomsnittliga arbetstiden per sjudagarsperiod inte överstiga 48 timmar.

Genom lokal överenskommelse kan beräkningsperioden bestämmas till annan fast eller rullande period om 12 månader.

Perioder av årlig betald semester och sjukfrånvaro ska vara neutrala vid beräkningen av den genomsnittliga arbetstiden.

Mom 3:2 Ordinarie arbetstidens längd

Den ordinarie veckoarbetstiden för heltidsanställd vid dagarbete och vid tvåskiftsarbete förlagt måndag–fredag utgör 40 timmar per helgfri vecka i genomsnitt per kalenderår. Den ordinarie veckoarbetstiden för heltidsanställd per helgfri vecka i genomsnitt per kalenderår utgör vid intermittent treskiftsarbete 38 timmar, vid kontinuerligt treskiftsarbete 36 timmar, vid kontinuerligt treskiftsarbete med storhelgsdrift 35 timmar och vid ständigt nattarbete 34 timmar.

Anmärkning
Med ständig natt avses en fast arbetstidsordning som inte ingår i en tre-skiftsanordning och som omfattar minst en sammanhängande arbetsvecka och som innefattar arbetstiden mellan midnatt och 05.00. Avsikten är inte att ändra gällande praxis avseende förläggnings- och betalningsregler för ständigt nattarbete inom avtalsområdet.

Mom 3:3 Tid till tidbank

För en heltidsarbetande ska för varje fullgjord arbetsvecka tid föras till en tidbank enligt följande.

Dagtidsarbete  82 minuter 
Tvåskiftsarbete  202 minuter 
Annat skiftarbete (exempelvis treskiftsarbete, ständig natt)  82 minuter 

För en heltidsarbetande som inte fullgjort sitt ordinarie arbetstidsmått viss arbetsvecka och för en deltidsarbetande tillförs tidbanken tid i proportion till den kortare arbetstiden.

De lokala parterna kan enas om att nu avsedd tid helt eller delvis ska schemaläggas i stället för att föras till tidbank.

Hur tid i tidbanken kan disponeras framgår av § 5 mom 5.

Mom 3:4 Underjordsarbete

Vid anläggningsarbeten i bergrum under byggnad eller servicearbeten i gruvor (underjordsarbete) ska den ordinarie arbetstiden utgöra 36 timmar per vecka i genomsnitt. Bergrumsarbete under högst åtta timmar per vecka ger inte rätt till kortare arbetstid.

Anmärkning
Beträffande särskild ersättning för underjordsarbete se § 5 mom 4.

Mom 3:5 Underrättelse vid deltidsanställning

Arbetsgivaren ska i förekommande fall skriftligen underrätta verkstadsklubben om de arbetstider som gäller för deltidsanställda.

Mom 4 Ordinarie arbetstidens förläggning

Mom 4:1 Överenskommelse om arbetstidens förläggning

Arbetstidsförläggningen har väsentlig betydelse för att bättre utnyttja företagets anläggningar liksom för att tillgodose arbetstagarnas önskemål. Olika längd och förläggning av arbetstiden under olika delar av året ska kunna genomföras. Genom ökad användning av flera arbetstidsformer, t.ex. med olika lång arbetstid och med olika förläggning ges större möjlighet att anpassa arbetstiderna till både företagets och arbetstagarnas intressen.

Ordinarie arbetstid för heltidsanställda arbetstagare förläggs enligt lokal överenskommelse eller genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren enligt mom 4:3.

När de lokala parterna träffar överenskommelse om varierad arbetstid kan överenskommelsen omfatta ett eller flera kalenderår, dock under förutsättning att den genomsnittliga arbetstiden per sjudagarsperiod är högst 48 timmar beräknat under en 12 månaders period.

Vid överenskommelse om varierad arbetstid ska parterna beakta betalningsregler, bl.a. vad gäller arbetstagare vars anställning upphör under överenskommelsens giltighetstid.

Mom 4:2 Förläggning i andra fall

Där parterna inte enas förläggs arbetstiden enligt följande.

Vid ändring av den ordinarie arbetstidens förläggning ska arbetsgivare underrätta berörda arbetstagare och meddela verkstadsklubben senast två veckor i förväg.

Från nedan angivna tider får avvikelse göras med 40 minuter per arbetspass.

Dagtid
Måndag–fredag kl. 07.00–16.00 med en eller flera raster om sammanlagt en timme.

Tvåskift
Första skiftet
Måndag–fredag kl. 05.30–14.00 med 30 minuters rast.

Andra skiftet
Måndag–fredag kl. 14.00–22.30 med 30 minuters rast.

Intermittent treskiftsarbete
Skiftordningen påbörjas tidigast söndag kl. 22.00.

Ordinarie arbetstid ska ej läggas ut på midsommarafton, julafton och nyårsafton.

Kontinuerlig drift
Vid kontinuerlig drift ska såvida de lokala parterna inte enas om annat driftsuppehåll i samband med storhelger göras enligt följande.

Vid nyår: Från eftermiddagsskiftets slut dagen före nyårsafton till förmiddagsskiftets början dagen efter nyårsdagen.

Vid påsk: Från eftermiddagsskiftets slut skärtorsdagen till nattskiftets början annandag påsk.

Vid 1 maj: Från eftermiddagsskiftets slut dagen före till nattskiftets början 1 maj.

Vid nationaldagen: Från eftermiddagsskiftets slut dagen före till förmiddagsskiftets början dagen efter nationaldagen.

Vid midsommar: Från eftermiddagsskiftets slut dagen före midsommarafton till nattskiftets början dagen efter midsommardagen.

Vid jul: Från förmiddagsskiftets slut dagen före julafton till nattskiftets början annandag jul.

De lokala parterna bör träffa överenskommelse om att arbete ska pågå också under angivna helger när verksamheten så fordrar.

Mom 4:3 Individuella arbetstidsöverenskommelser

Önskar arbetsgivaren eller arbetstagaren förlägga ordinarie arbetstid till annan tid än vad som gäller enligt mom 4:1 eller mom 4:2, träffas överenskommelse direkt med den eller de arbetstagare som berörs.

Arbetsgivaren ska underrätta klubben om överenskommelse med enskilda arbetstagare.

Sådan överenskommelse upphör senast en månad efter det att endera parten uttryckt önskemål om detta.

Träffas sådan överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare ska reglerna i § 4 mom 4:4, 4:6 och 4:7 iakttagas. Vidare ska syftet med bestämmelsen i mom 4:5 beaktas.

Mom 4:4 Raster och pauser

Om de lokala parterna inte enas om annat ska rast läggas ut om arbetspasset är längre än sex timmar. Med rast förstås sådana avbrott i den dagliga arbetstiden under vilken arbetstagare inte är skyldig att stanna kvar på arbetsplatsen. Raster får bytas ut mot måltidsuppehåll vid arbetsplatsen. Sådant måltidsuppehåll ingår i arbetstiden.

Arbetsgivaren ska ordna arbetet så att arbetstagaren kan ta de pauser som behövs utöver rasterna. Om arbetsförhållandena kräver det, kan i stället särskilda arbetspauser läggas ut. Pauser räknas in i arbetstiden.

Anmärkning
Bestämmelsen i första stycket innebär ingen förändring av gällande rätt vid utläggning av raster vid treskiftsarbete.

Mom 4:5 Dygnsvila

Om de lokala parterna inte enas om annat ska varje arbetstagare ges minst elva timmars sammanhängande viloperiod per 24-timmarsperiod, beräknad från arbetspassets början enligt arbetstagarens gällande arbetstidsschema.

Avvikelse från första stycket får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande, som exempelvis skiftbyten, övertidsarbete eller överenskommen arbetstidsförläggning. Vid sådana avvikelser ska arbetstagaren ges motsvarande förlängd viloperiod i anslutning till det arbetspass som avbrutit viloperioden.

Om motsvarande förlängd viloperiod av objektiva skäl inte kan läggas ut enligt föregående stycke ska arbetstagaren ges motsvarande förlängda viloperioder förlagda inom sju kalenderdagar.

Om motsvarande förlängda viloperioder av objektiva skäl inte har kunnat läggas ut enligt föregående stycke förs kvarvarande tid till arbetstagarens tidbank.

Anmärkning
Med motsvarande viloperiod avses mellanskillnaden mellan 11 timmar och den sammanhängande viloperioden som arbetstagaren har fått. Exempelvis 3 timmar, om viloperioden viss 24-timmarsperiod varit 8 timmar. Om viloperioden under flera på varandra följande 24-timmarsperioder varit kortare än 11 timmar ska motsvarande viloperiod vara summan av mellanskillnaderna.

Om arbetsgivaren beslutar att förlägga motsvarande viloperiod till arbetstid tillämpas § 5 mom 5:1 i fråga om betalning. Arbetstagaren kan i sådant fall i stället begära en motsvarande tillämpning av bestämmelsen om arbete och skiftbyten i § 5 mom 2 sista stycket.

Sådan tid som förs till tidbank bör genom överenskommelse läggas ut som betald ledighet inom en månad. Om överenskommelse inte träffats behandlas tiden som övrig tid i tidbanken.

De centrala parterna äger var för sig, om synnerliga skäl föreligger, begära central förhandling om tillämpningen av detta moment.

Mom 4:6 Om nattarbete

Om de lokala parterna inte enas om annat ska arbetstagaren ha ledigt för nattvila. I ledigheten ska ingå tiden mellan klockan 24 och klockan 5.

Avvikelse från första stycket får göras, om arbetet med hänsyn till dess art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter måste fortgå även nattetid eller bedrivas före klockan 5 eller efter klockan 24.

Den ordinarie arbetstiden för nattarbetande ska i genomsnitt per kalenderår inte överstiga åtta timmar per 24-timmarsperiod. Genom lokal överenskommelse kan beräkningsperioden bestämmas till annan fast eller rullande period om 12 månader.

Nattarbetande vars arbete innebär särskilda risker eller stor fysisk eller mental ansträngning ska inte arbeta mer än åtta timmar inom en 24-timmarsperiod när de utför nattarbete.

Anmärkning
I de fall de lokala parterna är oeniga om huruvida det i verksamheten förekommer nattarbete som innebär särskilda risker eller stor fysisk eller mental ansträngning bör de samråda med de centrala parterna före det att frågan behandlas enligt förhandlingsordningen.

Mom 4:7 Veckovila

Om de lokala parterna inte enas om annat ska arbetstagare ha minst trettiofem timmars sammanhängande viloperiod under varje period om sju dagar (veckovila).

Veckovilan ska så långt möjligt förläggas till veckoslut.

Undantag från första stycket får göras tillfälligtvis, om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av arbetsgivaren.

Anmärkning
Ledighet för två sjudagarsperioder kan sammanföras till en ledighet.

Om veckovila förläggs till ordinarie arbetstid ska ersättning för förlorad arbetsförtjänst betalas. Det ankommer på de lokala parterna att överenskomma om sådan ersättning. I den mån parterna varit ense om att den ersättning som utgår för arbetsberedskap innehåller ersättning för ledighet till följd av veckovila ska detta beaktas.

Mom 5 Övertid

Mom 5:1 Övertidsarbete

Då arbetsgivaren så anser erforderligt bör arbetstagaren, såvida han icke är därtill förhindrad, arbeta på övertid i den utsträckning som denna paragraf medger. Meddelande om att arbete på övertid ska äga rum även som om förhinder att arbeta på övertid ska lämnas i god tid och senast före sista rast å ordinarie arbetstid.

Som övertid räknas arbete utöver arbetstidsmåttet per dag enligt det för arbetstagaren gällande arbetstidsschemat.

Anmärkning
För fall där flexibel arbetstid tillämpas har parterna enats om följande tillämpningsregel:

Beordrar arbetsgivaren övertid räknas övertid från och med tidpunkten för ordinarie arbetstidens slut. Motsvarande gäller om övertiden förläggs före ordinarie arbetstidens början. De lokala parterna bör beakta möjligheterna att träffa lokal överenskommelse om ersättning för arbete på obekväm tid.

Mom 5:2 Begränsning av övertid

Övertid får tas ut med högst 50 timmar under en kalendermånad och med sammanlagt högst 150 timmar under ett kalenderår.

De lokala parterna kan komma överens om ytterligare övertid.

Genom överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare kan utöver 150 timmar enligt första stycket ytterligare 50 timmars övertid tas ut under kalenderåret.

Anmärkning
Kalenderår kan genom lokal överenskommelse ersättas av annan tolvmånadersperiod.

Vid uttag av betald ledighet ur tidbanken enligt § 5 mom 5:1 ska motsvarande tid tillföras som tillgänglig övertid, dock högst 200 timmar per år.

Mom 5:3 Kollektiv produktionsövertid

Genom lokal överenskommelse för samtliga arbetstagare i verkstad, avdelning eller grupp kan arbetstidsschemat förlängas för minst fyra veckor enligt en på förhand uppgjord plan (kollektiv produktionsövertid).

Mom 5:4 Nödfallsövertid

Har en natur- eller olyckshändelse eller annan liknande omständighet, som ej kunnat förutses av arbetsgivaren, vållat avbrott i verksamheten eller medfört överhängande fara för sådant avbrott eller för skada på liv, hälsa eller egendom, ska övertid som fullgjorts med anledning därav ej beaktas vid beräkning av övertid enligt mom 5:2 (nödfallsövertid).

Arbetsgivaren ska snarast underrätta verkstadsklubben om övertidsarbetet. Pågår nödfallsövertid längre tid än två dygn från arbetets början ska det anmälas till förbundet.

Mom 6 Jourtid

Om det på grund av verksamhetens natur är nödvändigt att arbetstagaren står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att vid behov utföra arbete, får jourtid tas ut härför med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Som jourtid anses inte tid under vilken arbetstagaren utför arbete för arbetsgivarens räkning.

Mom 7 Registrering av arbetstid

Arbetstagaren måste följa av arbetsgivaren beslutade rutiner för kontroll av arbetstiden. I de fall arbetstiden registreras i tidredovisningssystem får registreringen inte inkräkta på arbetstiden. Registreringen ska ordnas och utföras på ett sådant sätt att det blir tidseffektivt och inte skapar svårigheter för arbetstagarna.

Arbetsgivaren ska föra de anteckningar som erfordras för beräkning av övertid och jourtid. Arbetstagaren, företrädare för verkstadsklubben eller förbundet har rätt att ta del av dessa anteckningar. Saknas verkstadsklubb har företrädare för lokalavdelning motsvarande rätt.

Registrering ska ske i enlighet med av Industrifacket Metall och Teknikarbetsgivarna gemensamt utarbetade anvisningar.

Som en ordningsregel utan skadeståndssanktion gäller att en arbetsgivare som tillämpat mom 4:5 andra–fjärde stycket för verkstadsklubben ska redovisa när och varför.

Mom 8 Arbetstidsnämnd

Arbetstidsnämnden prövar tvister om tolkning och tillämpning av denna paragraf eller med stöd därav träffade överenskommelser. Kan överenskommelse om avvikelse enligt mom 4:6 eller mom. 5:2 inte träffas kan frågan på endera central parts begäran, utan hinder av förhandlingsordningen, hänskjutas till Arbetstidsnämnden för avgörande.

Arbetstidsnämnden består av fyra ledamöter. Teknikarbetsgivarna utser två ledamöter och Industrifacket Metall två ledamöter. En av ledamöterna är ordförande. Ordförande utses växelvis av Teknikarbetsgivarna respektive Industrifacket Metall för ett kalenderår åt gången.

Varje ledamot har en röst. Vid lika röstetal ska på ledamots begäran Arbetstidsnämnden förstärkas med ytterligare en ledamot. Sådan ledamot utses av parterna gemensamt och ska vid ärendets prövning vara ordförande.

Anmärkning
Om skiljenämnden skulle finna att den inte bör avgöra en fråga som hänskjutits dit eftersom ett vägledande avgörande i en EU-rättslig fråga inte finns tillgängligt och den hänskjutna frågan är beroende av ett sådant avgörande, ska skiljenämnden skilja sig från ärendet med den motiveringen. Endera part har då möjlighet att väcka talan vid domstol inom trettio dagar från den dag då parten fick del av skiljenämndens avgörande. Sådant förfarande som nu sagts påverkar inte avtalets tillämpning och verkan intill dess slutligt avgörande i saken föreligger.

Mom 9 Förhandlingsordning

Tvist om tolkning eller tillämpning av denna paragraf ska först hänskjutas till förhandling mellan de lokala parterna (lokal förhandling).

Uppnår de lokala parterna inte enighet ska tvisten på begäran av endera parten hänskjutas till central förhandling.

Tvist kan av part senast inom två månader från avslutad central förhandling för avgörande hänskjutas till Arbetstidsnämnden. Arbetstidsnämndens beslut är bindande för parterna.

I övrigt gäller förhandlingsordningen enligt § 1.

Anteckningar till förhandlingsprotokollet

  1. Arbetstidsnämnden äger utdöma skadestånd från arbetsgivare, som bryter mot § 4 eller med stöd därav träffade överenskommelser. Sådant skadestånd ska till hälften vardera tillfalla IF Metalls fritidsfond samt IF Metalls och Teknikarbetsgivarnas stipendiefond.

  2. Vad gäller beslut i Arbetstidsnämnden om storlek och jämkning av skadestånd vid olovligt uttag av övertid ska arbetstidslagens regler vara vägledande.

  3. Parterna är ense om att frågor om eventuell påföljd för olovligt uttag av övertid ej bör bli föremål för lokala krav. I rådgivning och på annat lämpligt sätt ska parterna verka för att denna princip hålls i kraft.

OBSERVERA att de gemensamma avtalskommentarerna uppdaterades senast 1 april 2016.

§ 5 Ersättning för arbete på obekväm tid och övertid

Mom 1 Arbete på obekväm tid

Om de lokala parterna inte träffar överenskommelse om annat gäller följande ersättningsregler för arbete på obekväm tid.

  1. För arbete mellan kl. 16.30–06.30 utbetalas alla dagar följande tillägg (öre/tim):

      1 april 2017   1 april 2018    1 april 2019
    16:30 - 22:30 2 515   2 563 2 614
    22:30 - 06:30 3 200    3 261  3 1326
     
  2. För arbete under helger och veckoslut utgår tillägg utöver vad som anges under A enligt följande:

    från kl. 22.30 dag före lördag och helgdag till kl. 22.30 på söndag och helgdag eller där flera sådana följer på varandra kl. 22.30 den sista av dem 7 040 öre/tim fr.o.m. den 1 april 2017, 7 174 öre/tim fr.o.m. den 1 april 2018 och 7 317 öre/tim fr.o.m. den 1 april 2019.

    Anmärkning

    Tillägg utgår inte på lördagar eller sön- och helgdagar för tid som utgör inarbetning av klämdagar.

  3. För arbete under storhelger som anges i § 4 mom 4:2 utgår tillägg utöver vad som anges i punkt A med 15 658 öre/tim fr.o.m. den 1 april 2017, 15 956 öre/tim fr.o.m. den
    1 april 2018 och 16 275 öre/tim fr.o.m. den 1 april 2019.

    Anmärkning 1
    Tillägg enligt punkterna B och C utgår ej samtidigt.

    Anmärkning 2
    I den mån ordinarie arbetstid för dagtid, tvåskift eller intermittent treskift dagen före julafton är utlagd under tid som definieras som storhelg (enligt § 4 mom 4:2, Kontinuerlig drift) och arbetsbefrielse sker eller s.k. trivselaktiviteter anordnas betalas inget tillägg enligt punkten C.

Mom 2 Övertidsarbete

Övertidsarbete ersätts dels med särskilt övertidstillägg, dels med ersättning för den arbetade tiden. Ersättning för den arbetade tiden utgår antingen i pengar eller om arbetstagaren så önskar i form av tid som förs till en tidbank, en timme för varje övertidstimme. Hur tid i tidbanken kan disponeras framgår av § 5 mom 5.

Anmärkning
De lokala parterna kan träffa överenskommelse om att begränsa antalet övertidstimmar som ska ersättas med tid till tidbanken.

Övertidstillägg i öre per timme utgår enligt följande tabell.

Tid  Övertid

Kollektiv produktions-övertid
Övertid å skift


  1 april 2017 1 april 2018 1 april 2019 1 april 2017 1 april 2018 1 april 2019
Måndag–fredag (arbetsdagar)   6764 6893 7031  8700 8865 9042
Arbetsfria vardagar i gällande arbetstidsschema   8700 8865 9042  11593 11813 12049
Lördag–söndag
Helgdagar, midsommar-, jul- och nyårsafton 
 11593 11813 12049  13534 13791 14067

Övertidsersättning och ersättning för obekväm arbetstid utgår ej samtidigt*.

Sker övergång från ett arbetstidsschema till ett annat (exempelvis från dagtid till tvåskift) utan arbetsuppehåll om minst elva timmar ska övertidsersättning utgå för så många timmar som arbetsuppehållet understiger detta antal.

Mom 3 Skiftformstillägg

Vid skiftarbete utgår skiftformstillägg i procent på månadslönen enligt följande

intermittent treskiftsarbete  1,65 procent 
kontinuerligt treskiftsarbete  8,90 procent 
kontinuerligt skiftarbete med storhelgsdrift      10,25 procent 
ständigt nattarbete  2,85 procent 

Mom 4 Underjordstillägg

Vid underjordsarbete enligt § 4 mom 3:4 utgår särskild ersättning med 8 procent av månadslönen.

Anmärkning
Vid beräkning av skiftforms- och underjordstillägg jämställs med månadslönen fasta lönetillägg per månad samt rörliga lönedelar till den del utfallet är direkt hänförligt till arbetstagarens eller viss grupp av arbetstagares prestation.

Mom 5 Regler för tidbanken

Den tid arbetstagaren har innestående i tidbanken kan disponeras enligt följande.

Mom 5:1 Betald ledighet

Efter överenskommelse mellan arbetstagaren och arbetsgivaren kan tiden tas ut i form av betald ledighet.

Anmärkning
I normalfallet ska arbetstagaren ta upp frågan om betald ledighet i god tid. Vid överenskommelse om utläggning ska både arbetstagarens önskemål och produktionens behöriga gång beaktas.

Under sådan ledighet görs inte löneavdrag och betalas tillägg för obekväm tid till den del ledigheten förlagts då sådant tillägg betalas.

Vid uttag av betald ledighet återförs motsvarande tid som tillgänglig övertid enligt § 4 mom 5:2, dock högst 200 timmar per år.

Mom 5:2 Kontant betalning

Efter överenskommelse mellan arbetstagaren och arbetsgivaren kan uttag ur tidbanken göras i form av kontant betalning som motsvarar aktuell lön per timme.

Mom 5:3 Ersättning i form av pensionspremie

Om inte de lokala parterna kommer överens om annat gäller följande.
Den tid i tidbanken som vid årsskifte överstiger 100 timmar ska ersättas genom att belopp som motsvarar aktuell lön per timme betalas in som premie till pensionsförsäkring för arbetstagaren.

Om arbetstagaren senast den 15 januari påföljande år så begär kan även övrig tid som finns i tidbanken disponeras på detta sätt.

Om uttag i form av pensionspremie medför lägre skattekostnader för arbetsgivaren i förhållande till uttag i form av lön ska pensionspremien ökas med mellanskillnaden.

OBSERVERA att de gemensamma avtalskommentarerna uppdaterades senast 1 april 2016.

§ 6 Semester

Bestämmelserna i denna paragraf gäller i stället för motsvarande bestämmelser i semesterlagen.

Mom 1 Semester- och intjänandeår

Om de lokala parterna inte kommer överens om annat är perioden 1 april–31 mars semesterår. Närmast föregående tolvmånadersperiod är intjänandeår.

Mom 2 Antalet semesterdagar

En arbetstagare har rätt till 25 semesterdagar varje semesterår utom det semesterår arbetstagaren anställs om anställningen börjar efter den 31 augusti. Då har arbetstagaren rätt till 5 semesterdagar.

Vid tidsbegränsade anställningar om högst tre månader kan arbetsgivaren komma överens med arbetstagaren om att i stället för semesterledighet betala semesterersättning med 13 procent på intjänad lön.

Mom 3 Antalet betalda semesterdagar

Arbetstagare som varit anställd hela intjänandeåret och som inte har annan frånvaro än sådan som är semesterlönegrundande enligt semesterlagen har rätt till 25 betalda semesterdagar under semesteråret.

För arbetstagare som inte varit anställd hela intjänandeåret eller, som under intjänandeåret haft hela dagars frånvaro som inte är semesterlönegrundande enligt semesterlagen, beräknas antalet betalda semesterdagar på följande sätt.

365 - antalet frånvarodagar   x 25 semesterdagar  
365 

Avrundning sker till närmast högre heltal.

Med frånvarodagar under intjänandeåret avses dagar med frånvaro, som inte är semesterlönegrundande enligt semesterlagen. Även dagar under intjänandeåret då arbetstagaren inte varit anställd betraktas som frånvarodagar vid denna beräkning.

Antalet frånvarodagar beräknas kalendariskt, dvs. det totala antalet frånvarodagar – inklusive mellanliggande arbetsfria dagar, lördagar, söndagar och helgdagar – summeras.

För nyanställd som i samband med anställningen beviljas tjänstledighet under arbetsplatsens huvudsemester likställs ledigheten med obetald semester dvs. är semesterlönegrundande vid beräkning av antalet betalda semesterdagar följande semesterår.

Mom 4 Antalet obetalda semesterdagar

Om arbetstagaren har rätt till fler semesterdagar än de som är betalda enligt mom 3 är resterande semesterdagar obetalda. Arbetstagaren har rätt att avstå från obetalda semesterdagar. För uttagen obetald semesterdag görs avdrag med 4,6 procent av arbetstagarens aktuella månadslön.

Mom 5 Semester för nyanställda

Om en nyanställds betalda semesterdagar inte täcker tiden för arbetsgivarens huvudsemester eller om arbetstagaren i annat fall vill ha längre ledighet än som motsvarar antalet intjänade semesterdagar kan arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om tjänstledighet eller ledighet utan löneavdrag under erforderligt antal dagar. Sådan överenskommelse ska vara skriftlig.

Vid ledighet utan löneavdrag görs, om anställningen upphör inom fem år från den dag den började, avdrag från innestående lön och/eller semesterersättning. Avdraget beräknas enligt § 3 mom 3 på den lön som gällde under ledigheten.

Avdrag ska dock inte göras om anställningen upphört på grund av

Anmärkning
Om arbetstagaren har erhållit flera betalda semesterdagar än som motsvarar hans intjänanderätt och skriftlig överenskommelse enligt ovan inte har träffats, gäller bestämmelserna om förskotterad semesterlön i 29a § semesterlagen.

Mom 6 Sparande av betalda semesterdagar

En arbetstagare som har rätt till fler än tjugo betalda semesterdagar får spara överskjutande semesterdagar dock högst i fem år.
Sparade semesterdagar tas ut i den ordningsföljd som de intjänas. När sparade semesterdagar tas ut får inte nya semesterdagar sparas under samma år

Mom 7 Semesterförläggning

Om överenskommelse om semesterförläggning inte träffas beslutar arbetsgivaren om förläggningen och meddelar arbetstagaren, senast två månader före semestern. När särskilda skäl föreligger får meddelande lämnas senare, dock om möjligt minst en månad före ledighetens början.
När arbetsgivaren beslutar om förläggningen ska en sammanhängande ledighetsperiod av minst fyra veckor förläggas under juni–augusti om inte särskilda skäl föranleder annat.

Mom 8 Semesterförläggning vid oregelbundna arbetstider

Följande förläggningsregler ska användas för att semesterledigheten för arbetstagare med ojämn arbetstidsförläggning ska bli lika lång som för arbetstagare som arbetar fem arbetspass per helgfri vecka, t.ex. vanligt dagtidsarbete.

Om det genomsnittliga antalet arbetspass per helgfri vecka, enligt det arbetstidsschema som gäller för arbetstagaren vid semestertillfället, är mindre än fem ska ett visst antal av semesterdagarna förläggas till arbetsfria dagar. Övriga semesterdagar förläggs till arbetsdagar (eller arbetspass) och benämns nettosemesterdagar. Antalet nettosemesterdagar beräknas på följande sätt.

Antal arbetspass under en arbetstidscykel   x antalet semesterdagar. 
Antal veckor i arbetstidscykeln x 5 

Avrundning sker till närmast högre heltal.

En arbetstidscykel är den tidsperiod efter vilken förläggningen i ett arbetstidsschema upprepas. Antalet arbetspass under en arbetstidscykel räknas med utgångspunkt från en arbetstidscykel utan helgdagar.

Anmärkning
Med antal semesterdagar avses här det antal betalda semesterdagar som arbetstagaren ska ta ut under semesteråret (intjänade under intjänandeåret och eventuellt sparade dagar). Om arbetstagaren vill spara betalda semesterdagar ska dessa dras av från de intjänade dagar som ska tas ut, om t.ex. tre dagar ska sparas blir ”antalet semesterdagar”i formeln (25-3=) 22.

Mom 9 Semesterlön och semestertillägg

Under betald semester behåller arbetstagaren sin månadslön och fasta lönetilllägg per månad samt får ett semestertillägg. Semestertillägget utbetalas sista ordinarie löneutbetalningstillfälle före huvudsemestern om inte de lokala parterna enas om annat.

Semestertillägget per betald semesterdag är

  • 0,8 procent av månadslönen och fasta lönetillägg per månad
  • 13 procent på summan av de semesterlönegrundande tillägg som arbetstagaren erhållit under närmast föregående kalenderår dividerat med antalet betalda semesterdagar.

Om arbetstagaren haft semesterlönegrundande frånvaro ska arbetsgivaren göra en uppskattning av de semesterlönegrundande tillägg som arbetstagaren till följd av den frånvaron inte erhållit och ta med detta belopp i beräkningen.

För sparade semesterdagar beräknas semesterlön, semestertillägg och semesterersättning på samma sätt som för betalda semesterdagar i övrigt. Hänsyn tas dock till sysselsättningsgraden det intjänandeår de sparade semesterdagarna intjänats.

Mom 10 Semesterlön vid ändrad sysselsättningsgrad

Om arbetstagaren vid semestertillfället har annan sysselsättningsgrad än under intjänandeåret ska för varje betald semesterdag semesterlönen korrigeras med följande tillägg eller avdrag:

( M x sysselsättningsgrad intjänandeåret  -M) x 5,4 procent 
aktuell sysselsättningsgrad 

M = den aktuella månadslönen

Med sysselsättningsgrad avses arbetstagarens andel av heltid enligt de arbetstidsmått som anges i § 4 mom 3:2 första stycket.

Mom 11 Lägsta semesterlön

Lägsta semesterlön per betald semesterdag för heltidsanställd arbetstagare med en sammanlagd anställningstid vid företaget om minst 24 månader under de senaste 36 månaderna är 1353 kr fr.o.m. den 1 april 2017, 1379 kr fr.o.m. den 1 april 2018 och 1407 kr fr.o.m. den 1 april 2019.

Vid deltidsarbete proportioneras beloppet 1353 (1379, 1407) kr med hänsyn till den kortare arbetstiden.

Om arbetstagaren under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semestertillfället anpassas beloppet 1353 (1379, 1407) kr till sysselsättningsgraden under intjänandeåret.

Mom 12 Semesterlön vid lång sjukfrånvaro

Sjukfrånvaro del av dag är under det intjänandeår insjuknandet sker semesterlönegrundande även efter 180 dagars sjukfrånvaro.

När arbetstagaren under två hela intjänandeår, och utan längre avbrott än 14 dagar, har varit helt frånvarande eller frånvarande del av dag på grund av sjukdom eller arbetsskada ska han därefter i fråga om semesterintjänande anses vara anställd på deltid. Arbetstidsmåttet ska motsvara den tid arbetstagaren faktiskt utfört arbete under intjänandeåret.

Mom 13 Semesterersättning

Semesterersättning per dag är 4,6 procent av den aktuella månadslönen plus semestertillägg, med eventuellt tillägg eller avdrag i det fall sysselsättningsgraden ändrats.

OBSERVERA att de gemensamma avtalskommentarerna uppdaterades senast 1 april 2016.

§ 7 Arbete utom verkstaden

Mom 1

De lokala parterna kan med utgångspunkt från gällande skattelagstiftning träffa överenskommelse om ersättning för ökade levnadskostnader vid resor i tjänsten.

Träffas ej sådan överenskommelse gäller följande.
Vid arbete utom verkstaden utgår traktamente om färdvägen från arbetsplatsen till verkstaden respektive bostaden uppgår till minst 50 km och arbetstagaren på grund av tjänsteresan måste övernatta utanför sitt hem.

Traktamente för dag är 220 kronor. För avresedagar med avresa efter kl 12.00 och hemresedagar med återkomst före kl 19.00 är beloppet dock 110 kronor per dag.

Vid längre bortovaro än 3 månader på samma ort är motsvarande belopp 154 kronor respektive 77 kronor.
Om arbetsgivaren ej betalar kostnaden för logi utgår traktamente för natt med 110 kronor.

Anmärkning
Parterna är överens om att under avtalsperioden tillämpa traktamentsbelopp, som motsvarar Skattemyndighetens schablonbelopp för avdrag vid inrikesresor i tjänsten.

Om överenskommelse om annat ej träffas och traktamente enligt ovan utgår erhåller arbetstagaren ett researvode om 155 kronor per dag. På avresedagar med avresa efter kl 12.00 och hemresedagar med återkomst före kl 19.00 utgår dock researvode med 80 kronor.

Mom 2 Reskostnad och ersättning för restid

Arbetsgivaren anvisar färdmedel och betalar kostnaden för resa.

Om arbetstagaren beger sig till arbetsplatsen direkt från hemmet betalar arbetsgivaren resekostnaden och ersättning för restid utanför ordinarie arbetstid, till den del reskostnaden respektive restiden överstiger kostnaden respektive tiden för resa mellan hemmet och det ordinarie arbetsstället.

För restid inom ordinarie arbetstid betalas månadslön på vanligt sätt. För restid utanför ordinarie arbetstid betalas lön per timme.

För tid mellan kl. 22.00 och 07.00 betalas inte ersättning för restid om arbetstagaren tillhandahålls sovplats som kan utnyttjas under minst 6 timmar.

Vid arbete på annan ort, där arbetstagaren övernattar, betalas ersättning för restiden mellan den tillfälliga bostaden och arbetsplatsen, om och i den mån restiden överstiger 15 minuter i vardera riktningen.

Anmärkning
De lokala parterna kan komma överens om att när arbetstagaren fullgjort sitt arbetstidsmått en viss dag, enligt det för honom gällande arbetstidsschemat, därefter utfört arbete ersätts med övertidsersättning utan att det är övertid. Överenskommelsen ska avse bilkörning i tjänsten under sådana särskilda förhållanden som medför att förandet av bil är att betrakta som arbete för arbetsgivarens räkning, som t.ex. vid transport av utrustning eller annat arbetsmaterial.

Mom 3 Egen bil

Mellan arbetsgivare och arbetstagare kan träffas överenskommelse om att arbetstagaren ska använda egen bil i tjänsten. Villkoren härför ska fastställas på förhand för viss tid eller resa.

Mom 4 Sjukdom m.m.

Arbetstagare som vid arbete på annan ort på grund av styrkt sjukdoms- eller olycksfall, som inte är självförvållat, blir arbetsoförmögen, erhåller traktamente under högst 20 dagar, såvida annan överenskommelse inte träffas. För tid därutöver utgår ersättning för de merkostnader, som uppstår genom att arbetsoförmågan inträffat utom hemorten.

Vid hemresa i samförstånd med arbetsgivaren utgår ersättning för resebiljett och traktamente.

Avlider arbetstagare vid arbete på annan ort, ska den avlidne återbördas till hemorten på arbetsgivarens bekostnad.

Mom 5 Arbete utomlands

Innan arbetstagare påbörjar utlandsresa ska särskild överenskommelse träffas om villkoren för utlandsarbetet.
Vid arbete utomlands ska arbetstagaren tillförsäkras motsvarande avtals- och lagfästa försäkrings- och pensionsförmåner som vid arbete i Sverige.

Anmärkning
Med avtalsfästa försäkrings- och pensionsförmåner avses: AGS, TFA, TGL, Avtal om avgiftsbestämd omställningsförsäkring den 24 februari 2004 samt Avtalspension SAF-LO enligt pensionsöverenskommelse mellan SAF och LO den 19 januari 2000.

Med lagfästa försäkrings- och pensionsförmåner avses: förmåner enligt lagen om arbetsskadeförsäkring samt sjukpenning- och ATP-förmåner enligt Socialförsäkringsbalken.

 

OBSERVERA att de gemensamma avtalskommentarerna uppdaterades senast 1 april 2016.

§ 8 Sjuklön m.m.

Mom 1 Rätt till sjuklön m.m.

Rätten till sjuklön regleras i lagen (1991:1047) om sjuklön.

Vid frånvaro på grund av sjukdom eller olycksfall ska arbetstagaren snarast möjligt anmäla sjukdomsfallet till arbetsgivaren samt uppge när han beräknar kunna återgå i arbete. Arbetstagaren har inte rätt till sjuklön för tid innan anmälan om sjukdomsfallet gjorts till arbetsgivaren. Föreligger laga förfall som hinder för anmälan, ska anmälan ske så fort hindret upphört.

Arbetstagaren ska lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att han har varit sjuk och i vilken omfattning han inte kunnat arbeta på grund av sjukdomen. Arbetstagaren har inte rätt till sjuklön innan han lämnat denna försäkran.

Arbetsgivaren kan besluta att arbetstagaren för att ha rätt till sjuklön ska styrka sjukdomen med läkarintyg från första sjukdagen eller senare och även anvisa att särskild läkare ska utfärda intyget. Intyget ska utvisa att arbetsoförmåga föreligger samt sjukperiodens längd. Arbetsgivaren betalar kostnaderna för intyg som han begärt.

Före det att arbetsgivaren beslutar enligt fjärde stycket ska han samråda med lokal arbetstagarpart. I särskilda fall kan samråd ske efter det att beslutet är fattat. Vid samrådet ska arbetsgivaren redovisa skälen för beslutet.

Från och med den åttonde kalenderdagen ska arbetstagaren alltid styrka sjukdom med läkarintyg.

Om arbetstagaren lämnar oriktig eller vilseledande uppgift om förhållande som är av betydelse har han inte rätt till sjuklön.

Mom 2 Beräkning av sjuklön

Sjuklön betalas under den sjuklöneperiod som anges i lagen (1991:1047) om sjuklön för sådan tid, som arbetstagaren skulle ha utfört arbete under ordinarie arbetstid om han inte varit sjuk.

Den första sjukfrånvarodagen i varje sjuklöneperiod utgör karensdag utan rätt till sjuklön.

För varje timme arbetstagaren är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag med

__månadslönen x 12__    för den första sjukfrånvarodagen (karensdag)  
52 x veckoarbetstiden

och med

20 % x  __månadslönen x 12__    fr.o.m den andra sjukfrånvarodagen
52 x veckoarbetstiden

Arbetstagare, som skulle varit berättigad till ersättning för arbete på obekväm tid, erhåller fr.o.m. den andra sjukfrånvarodagen dessutom 80 procent av denna som sjuklön.

Anmärkning 1
Om arbetstagare, som omfattas av överenskommelse om kollektiv produktionsövertid, helt eller delvis är frånvarande på grund av sjukdom under sådan tid, gäller följande.

Arbetstagare ska erbjudas att utföra övertidsarbete med ersättning som för produktionsövertid. Erbjudandet ska omfatta samma antal timmar som han under sjuklöneperioden skulle ha arbetat produktionsövertid, om han inte varit sjukfrånvarande. Om inte arbetsgivaren och arbetstagaren enas om annat, ska detta övertidsarbete utföras inom 14 dagar efter att han återgått i arbete efter sjukfrånvaron.

Erbjuder arbetsgivaren inte övertidsarbete enligt ovan, ska arbetstagaren erhålla sjuklön för den tid som han under sjuklöneperioden skulle ha arbetat produktionsövertid, om han inte varit sjukfrånvarande.

Anmärkning 2
Om en ny sjukperiod börjar inom fem kalenderdagar efter det en tidigare sjukperiod avslutats betraktas denna som en fortsättning på föregående sjukperiod.

Om betald ledighet enligt överenskommelse lagts ut då arbetstagaren är frånvarande på grund av sjukdom ska den betalda ledigheten ligga fast och något sjukavdrag ska inte göras under den betalda ledigheten.

Anmärkning 3
Om arbetstagaren under de senaste 12 månaderna, räknat från den aktuella sjuklöneperiodens början, haft tio karensdagar enligt ovan betalar arbetsgivaren sjuklön om 80 procent även för den första sjukfrånvarodagen.

Anmärkning 4
Vissa arbetstagare kan enligt beslut av Försäkringskassan av medicinska skäl ha rätt till sjuklön om 80 procent redan från och med den första sjukfrånvarodagen.

Anmärkning 5
Med veckoarbetstid avses ordinarie arbetstid i timmar per helgfri vecka i genomsnitt per kalenderår enligt § 4 mom 3:2 första stycket. För tvåskiftsarbete ska dock veckoarbetstiden vara 38 timmar vid beräkningen av sjuklön.

Mom 3 Sjukavdrag efter sjuklöneperioden

För varje kalenderdag frånvaron omfattar görs sjukavdrag med

månadslönen x 12
365

Vid frånvaro hel kalendermånad görs avdrag med hela månadslönen.

Mom 4 Föräldralön

I och med att Svenskt Näringsliv och LO träffat överenskommelse om att det ska inrättas en försäkring inom AFA om utfyllnad av föräldrapenning under föräldraledighet kommer bestämmelsen om föräldralön i Mom 4 att upphöra att gälla den 1 januari 2014.

En arbetstagare som är tjänstledig på grund av graviditet eller födelse av eget barn, adoption av barn eller mottagande av barn i avsikt att adoptera det och som har rätt till graviditetsspenning eller föräldrapenning har rätt till föräldralön om arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd.

Föräldralön utges

  • under två månader om arbetstagaren har varit anställd i ett men ej två år i följd och
  • under sex månader om arbetstagaren har varit anställd i två år i följd eller mer.

Föräldralön utges enbart för en sammanhängande ledighetsperiod. Om tjänstledigheten skulle bli kortare än två respektive sex månader, utges föräldralön inte för längre tid än ledigheten omfattar.

Föräldralön på grund av graviditet eller födelse av eget barn betalas inte för ledighet som tas ut efter att barnet är 18 månader. Ledighet på grund av adoption av barn eller mottagande av barn i avsikt att adoptera det berättigar till föräldralön enbart om den tas ut inom 18 månader från adoptionen eller mottagandet.

Föräldralönen per månad utgör 10 procent av månadslönen. För månadslönedelar som överstiger 10 x gällande prisbasbelopp/12 utgör föräldralönen 90 procent.

Anmärkning
Vid beräkning av föräldralön jämställs med månadslönen genomsnittlig ob-ersättning samt genomsnittligt skiftformstillägg per månad enligt senast kända kvartalsstatistik då föräldraledigheten börjar.

Utbetalning av föräldralön sker vid ordinarie löneutbetalningstillfälle under den tid föräldralön utges.

Föräldralön utges inte om arbetstagaren undantas från föräldrapenning enligt Socialföräkringsbalken. Om denna förmån har nedsatts ska föräldralönen reduceras i motsvarande grad.

Mom 5 Ledighet med tillfällig föräldrapenning

Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning görs avdrag för varje frånvarotimme med

__månadslönen x 12__
52 x veckoarbetstiden

Anmärkning
Med veckoarbetstid avses ordinarie arbetstid i timmar per helgfri vecka i genomsnitt per kalenderår enligt § 4 mom 3:2 första stycket. För tvåskiftsarbete ska dock veckoarbetstiden vara 38 timmar vid beräkningen av avdraget.

Vid frånvaro hel kalendermånad görs avdrag med arbetstagarens hela månadslön.

OBSERVERA att de gemensamma avtalskommentarerna uppdaterades senast 1 april 2016.

§ 9 Anställnings ingående och upphörande

Mom 1 Visstidsanställning

 Visstidsanställning på avtalsområdet sker enbart enligt detta avtal, som helt ersätter reglerna om visstidsanställning i lagen om anställningsskydd.

 Ett avtal om visstidsanställning mellan arbetsgivare och arbetstagare ska vara skriftligt.

 Utan stöd av lokal överenskommelse kan arbetsgivare och arbetstagare träffa avtal om visstidsanställning om minst en månads och högst tolv månaders anställningstid. Om arbetstagaren är studerande eller pensionär eller har kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt enligt mom 3 kan arbetsgivaren och arbetstagaren även avtala om visstidsanställning som är kortare än en månad. Arbetsgivaren ska underrätta verkstadsklubb om visstidsanställningar enligt detta stycke.

 Med stöd av lokal överenskommelse kan arbetsgivare och arbetstagare träffa avtal om visstidsanställning som medför att arbetstagaren kommer att vara visstidsanställd under längre tid än tolv månader under en treårsperiod.

Anmärkning
Kravet på lokal överenskommelse för mycket korta visstidsanställningar i andra fall än då arbetstagaren är studerande eller pensionär eller har kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt enligt mom 3, syftar till att undvika att det utvecklas ett utbrett system där visstidsanställningar används för t.ex. frekvent återkommande endagsanställningar (s.k. daglönare). Parterna är dock ense om att korta visstidsanställningar kan vara fullt berättigade. Visstidsanställning avseende den som har kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt enligt mom 3 ska inte vara kortare än en dag.

Saknas verkstadsklubb kan arbetsgivaren och arbetstagaren avtala om visstidsanställning utan stöd av överenskommelse med den fackliga organisationen, som dock ska underrättas om varje särskilt fall.

Anmärkning
Om den fackliga organisationen anser att missbruk av bestämmelsen i sista stycket sker äger den påkalla lokal respektive central förhandling i ärendet. Löses ej tvisten gäller för det företag som tvisten gäller i fortsättningen samma regler som för företag där verkstadsklubb finns.

Mom 2 Företrädesrätt och turordning

Företrädesrätt till återanställning gäller enligt lag med följande kollektivavtalsreglering.

Företrädesrätt till återanställning förutsätter att arbetstagaren varit anställd hos arbetsgivaren mer än tolv månader under de senaste tre åren. Företrädesrätten gäller till dess nio månader förflutit från den dag då anställningen upphörde på grund av arbetsbrist.

De lokala parterna kan träffa överenskommelse om turordningen för uppsägning eller permittering mellan arbetarna samt vid uppsägningstillfället eller inför återanställning också om turordningen för återanställning. Föreningen och förbundet äger när synnerliga skäl föreligger begära central förhandling om sådan överenskommelse.

Vid konflikt mellan företrädesrätten och kravet på lokal överenskommelse enligt mom 1 kan företrädesrätten inte göras gällande, om konflikten beror på att arbetstagarparten inte vill träffa sådan överenskommelse.

Om arbetsgivarens rörelse på en och samma ort har mer än en driftsenhet, kan lokal överenskommelse träffas om att två eller flera driftsenheter ska omfattas av turordningen.

Mom 3 Kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt

Arbetstagare som blivit uppsagd från en tillsvidareanställning på grund av arbetsbrist och som har företrädesrätt enligt mom 2, har kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt under en fast förlagd sammanhängande period om, som regel, sex månader.

Kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt gäller under samma period för samtliga uppsagda och räknas från den dag då uppsägningstiden enligt lagen om anställningsskydd löper ut för de arbetstagare av de uppsagda som har längst uppsägningstid. Genom lokal överenskommelse kan perioden med kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt förläggas till annan fast förlagd sammanhängande period.

En arbetstagare som hos arbetsgivaren tidigare haft en kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt kan tjäna in en ny kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt. Det förutsätter att arbetstagaren återanställts tillsvidare och att arbetstagaren varit anställd sammanlagt 18 månader under 36 månader efter den förra kollektivavtalade förstärkta företrädesrätten.

Anmärkning
För undvikande av missuppfattningar konstaterar parterna att såväl företrädesrätt enligt mom 2 som kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt gäller vid driftsenheten samt förutsätter att arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för det arbete som är i fråga.

Tidpunkten då perioden av kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt inleds bestäms enbart med utgångspunkt i den lagstadgade uppsägningstiden. Eventuella förlängningar av uppsägningstiden beaktas inte.

Kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt förutsätter företrädesrätt enligt mom 2. Det innebär att den kollektivavtalade förstärkta företrädesrätten blir fyra månader för arbetstagare med en månads uppsägningstid när uppsägningstiden är sex månader för de arbetstagare av de uppsagda som har längst uppsägningstid, om inte de lokala parterna kommer överens om att förlägga den kollektivavtalade förstärkta företrädesrätten till annan fast förlagd sammanhängande period.

Mom 4 Inhyrning av bemanningsföretag under kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt

Under den tid då arbetstagare har kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt kan inhyrning ske under sammanlagt 30 arbetsdagar, då inhyrning på grund av tidsbegränsning är motiverat. Inhyrning kan också ske för att säkerställa produktionens behöriga gång under den tid då arbetsgivaren, utan onödigt dröjsmål, löser bemanningsbehovet genom återanställning.

Annan inhyrning av arbetskraft från bemanningsföretag än vad som sagts i första stycket under den tid då arbetstagare har kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt, ska föregås av överläggningar mellan företaget och verkstadsklubben. Om verkstadsklubben vid sådana överläggningar motsätter sig inhyrning, till förmån för att personalbehovet tillgodoses genom återanställning, och arbetsgivaren då väljer återanställning gäller bestämmelserna i mom 5.

Om arbetsgivaren, trots att verkstadsklubben motsatt sig detta, väljer att hyra in ska arbetsgivaren som avlösen av den kollektivavtalade förstärkta företrädesrätten betala tre månadslöner (fast kontant lön) till de arbetstagare som har företrädesrätt till återanställning enligt mom 2. Avlösen ska betalas till det antal arbetstagare som motsvarar antalet inhyrda.

Anmärkning
Vid företag där verkstadsklubb saknas, sker överläggning m.m. med lokal facklig organisation.

Om företaget fattat beslut om nedläggning av en driftsenhet eller flytt av hela eller delar av verksamheten gäller inte några begränsningar mot inhyrning av arbetskraft från bemanningsföretag under den tid beslutet om nedläggning eller flytt verkställs.

Mom 5 Återanställning

Om verkstadsklubben enligt mom 4 motsatt sig inhyrning har arbetsgivaren rätt att avseende en tredjedel av det antal arbetstagare som han återanställer frångå turordningen för återanställning enligt mom 2, för det fall de lokala parterna inte dessförinnan träffat lokal överenskommelse om turordningen för återanställning.

En återanställning på viss tid enligt föregående stycke och som omfattar högst sex månader är tillåten även om den skulle komma i konflikt med kravet på lokal överenskommelse enligt mom 1 fjärde stycket. Om visstidsanställningen är längre än sex månader tillämpas mom 1 fjärde stycket och mom 2 fjärde stycket fullt ut.

Anmärkning
En tredjedel fastställs genom matematisk avrundning.

Mom 6 Förfarande vid återanställning

För att skynda på återanställningsprocessen kan företaget, som ett komplement till andra kontakter, per post skicka ut återanställningserbjudande till hela eller delar av den krets av arbetstagare som omfattas av turordningen för återanställning enligt mom 2. Erbjudandet skickas till senast kända adress med begäran om svar inom viss tid, dock som kortast fem arbetsdagar från det att meddelandet skickades.

Anmärkning
Parterna är överens om att återanställningsprocessen ska bedrivas skyndsamt.

I erbjudandet ska arbetsgivaren ange att antalet platser är begränsat och att en accept således inte innebär att återanställning är garanterad.

När svar från arbetstagarna inkommit sker urvalet enligt mom 5 för återanställning bland de arbetstagare som meddelat företaget att de är beredda att acceptera återanställningserbjudandet.

Om arbetstagaren inte fullgör uppsägningstiden

Mom 7 Utkvittering av slutlön

Om arbetstagaren inte fullgör sin uppsägningstid, ska som påföljd för avtalsbrottet avdrag ske från innestående lön före skatteavdrag. Avdraget ska uppgå till hälften av lägsta lön i den grupp arbetstagaren tillhör för den del av uppsägningstiden som inte iakttas. Andra påföljder än som nu sagts ska inte komma ifråga.

Mom 8 Kollektivavtalad deltid i pensioneringssyfte

Mom 8:1 Deltid i pensioneringssyfte (Deltidspension)

Arbetstagare kan ansöka om rätt till deltidspension från och med den månad arbetstagaren fyller 60 år.

Om deltidspension beviljas är anställningen från det att deltidspensionen börjar gälla, en deltidstjänst med den sysselsättningsgrad som följer av deltidspensionen.

Företrädesrätt till anställning med högre sysselsättningsgrad enligt 25 a § anställningsskyddslagen gäller inte för arbetstagare som har deltidsanställning genom deltidspensionering enligt detta avtal.

Anmärkning
Parterna är överens om att avtalet ska anpassas till vid var tid gällande författningsregler rörande pension, t.ex. skatteregler avseende uttag av pensionsförsäkring.

Mom 8:2 Ansökan och underrättelse

Arbetstagaren ska hos arbetsgivaren skriftligen ansöka om deltidspension sex kalendermånader före det att deltidspensionen ska börja gälla. Av ansökan ska tydligt framgå vilken sysselsättningsgrad som avses.

Samtidigt som ansökan lämnas till arbetsgivaren ska arbetstagaren underrätta verkstadsklubben.

Senast två månader från det att arbetsgivaren mottagit ansökan ska arbetsgivaren skriftligen till arbetstagaren och verkstadsklubben meddela svar om ansökan beviljas eller inte, för det fall inte uppskov överenskommits med arbetstagaren. Att inte svara i rätt tid utgör ett brott mot en ordningsföreskrift och har därmed inte innebörden att ansökan ska anses beviljad. För det fall ansökan inte senare beviljas ska arbetsgivaren i förekommande fall betala 2 000 kr* för åsidosättandet av ordningsföreskriften till den berörda arbetstagaren.

Arbetsgivaren kan avslå ansökan om deltidspension om ett beviljande vid en objektiv bedömning skulle medföra en beaktansvärd störning i verksamheten.

*) Beloppet räknas fr.o.m. 2014 årligen upp med KPI.

Mom. 8:3 Förhandling och tvist

Om ansökan om deltidspension har avslagits och arbetstagaren vill få ansökan prövad i förhandlingsordningen ska arbetstagaren underrätta lokal facklig organisation som har att begära lokal förhandling. Tvisten ska då anses gälla deltidspension med sysselsättningsgraden 50 procent och ska behandlas enligt § 1 Teknikavtalet IF Metall enligt följande.

Frågan om deltidspension ska beviljas kan behandlas i lokal förhandling och därefter, om frågan inte lösts, slutligt i central förhandling.

Om parterna varken i lokal eller central förhandling kan komma överens i frågan om deltidspension enligt avtal kan beviljas utan beaktansvärd störning i verksamheten, ska lokal facklig organisation om arbetstagaren vill driva saken vidare, begära lokal förhandling om skyldighet för arbetsgivaren att betala skadestånd för felaktig avtalstillämpning.

Mom 9 Tjänstgöringsbetyg och arbetsgivarintyg

Mom 9:1 Tjänstgöringsbetyg

När uppsägning har skett från arbetsgivarens eller arbetstagarens sida har arbetstagaren rätt att erhålla tjänstgöringsbetyg, vilket utvisar

  • den tid som arbetstagaren har varit anställd, och
  • de arbetsuppgifter han har haft att utföra, samt
  • om arbetstagaren så begär, vitsord beträffande det sätt på vilket han har utfört sitt arbete.

Arbetsgivaren ska lämna tjänstgöringsbetyget inom en vecka från det att arbetstagaren har begärt att få betyget.

Mom 9:2 Arbetsgivarintyg

När uppsägning har skett från arbetsgivarens eller arbetstagarens sida ska arbetsgivaren, om arbetstagaren så begär, lämna arbetsgivarintyg. Arbetsgivarintyget ska lämnas utan oskäligt dröjsmål.

OBSERVERA att de gemensamma avtalskommentarerna uppdaterades senast 1 april 2016.

§ 10 Löneskydd

Mom 1

Grunden för reglerna är att lön och andra ersättningar följer arbetsuppgifterna.

Vid oförändrade eller likvärdiga arbetsuppgifter kan arbetsgivaren inte utan frivillig överenskommelse ändra månadslönen. Detsamma gäller i fråga om arbetsuppgifter för vilka fastställts ett fast lönetillägg per månad.

Följande gäller, om inte annan lokal överenskommelse träffats, angående betalningsregler när arbetstagarens arbetsuppgifter ändras med åtföljande förändring av månadslön och fasta lönetillägg per månad.

Betalning för tidsbegränsade arbetsuppgifter ska enbart utgå så länge arbetet utförs. I andra fall när en ändring av arbetsuppgifter medför att arbetsgivaren sänker månadslön eller fasta lönetillägg per månad ska, för arbetstagare med minst två års obruten anställningstid vid företaget, ett individuellt omplaceringstillägg fastställas i samband med förändringen av arbetsuppgifterna.

Omplacering på grund av arbetstagarens eget förvållande ger inte rätt till omplaceringstillägg.

Omplaceringstillägget ska bestämmas till belopp som motsvarar sänkningen av månadslönen och fasta lönetillägg per månad.

Om arbetstagaren på grund av arbetsskada får ersättning, exempelvis från trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), betalas inte omplaceringstillägg till den del sådan ersättning motsvarar sänkningen av månadslönen och fasta lönetillägg per månad.

Anmärkning
Med fasta lönetillägg per månad avses inte ersättning som betalas till följd av viss arbetstidsförläggning, t.ex. skiftformstillägg och schabloniserade OB-tillägg.

Med tidsbegränsade arbetsuppgifter avses arbete som på förhand kan bedömas vara tidsbegränsat, t.ex. vikariat och ”inhopp”, projektarbete, säsongsbetonade uppgifter och liknande.

Om arbetstagaren är avlönad med rörliga lönedelar och ändrade arbetsuppgifter medför att de rörliga lönedelarna bortfaller ska omplaceringstillägget omfatta medeltimförtjänsten på de rörliga lönedelarna under senast kända kvartal.

Arbetsrotation eller annan ordning där ett fast lönetillägg enbart betalas för den tid en viss arbetsuppgift utförs ska inte i sig anses medföra att arbetsuppgifterna är tidsbegränsade men kan inte heller läggas till grund för krav att tillägget ska betalas även för tid då arbetsuppgiften inte utförs.

Mom 2 Tilläggsperiodens längd

Vid sänkning av månadslönen eller fasta lönetillägg per månad beror tilläggsperiodens längd av hur länge arbetstagaren haft månadslönen respektive de fasta lönetilläggen per månad. Vid bedömningen av den tiden ska sedvanliga lönehöjningar och andra förändringar av beräkningsregler inte beaktas.

Exempel
En arbetstagare har sedan år 1999 erhållit ett s.k. förmanstillägg per månad. Att beräkningsreglerna för tilläggets storlek ändrats år 2003 påverkar inte bedömningen av hur länge han haft tillägget.

Omplaceringstillägg betalas under samma antal månader, avrundat uppåt, som en arbetstagare haft månadslönen respektive fasta lönetillägg per månad, dock längst under två år.

Anmärkning
För arbetstagare som på grund av sjukdom inte tillfredsställande kan utföra sina arbetsuppgifter och som därför omplaceras, gäller att den tid under vilken omplaceringstillägg längst kan utgå är tre år om arbetstagaren vid omplaceringstillfället uppnått 55 års ålder och har 10 års sammanhängande anställningstid.

Omplaceringstillägg som fastställts enligt de regler som gällde före den 1 april 2004 ska avräknas enligt de lokala eller centrala regler som gällde när tillägget fastställdes. Emellertid ska full avräkning ske för löneökningar utöver generella tillägg eller individgarantier efter den 31 mars 2004.

OBSERVERA att de gemensamma avtalskommentarerna uppdaterades senast 1 april 2016.

§ 11 Permission

Mom 1 Permissionsanledningar

Permission är ledighet med bibehållen lön under högst en dag. Vid nära anhörigs begravning kan permissionen dock också ges för högst två resdagar.

På begäran beviljas permission i följande fall

  • eget bröllop
  • egen 50-årsdag
  • nära anhörigs död
  • nära anhörigs begravning
  • plötsligt svårt sjukdomsfall hos hemmaboende nära anhörig.

Som nära anhörig räknas make/maka, barn, syskon, föräldrar, svärföräldrar, mor- och farföräldrar, sammanboende under äktenskapsliknande förhållanden och partner i registrerat partnerskap.

På begäran beviljas permission även vid

  • förstagångsbesök hos läkare och tandläkare vid akut sjukdom eller olycksfall.
  • besök vid sjukvårdsinrättning efter remiss av företagsläkare liksom till följd härav av annan läkare föreskrivna återbesök, dock högst tre.
  • av arbetsgivaren anvisad hälsoundersökning föreskriven i lag eller annan författning liksom därav föranledd kompletterande läkarundersökning.

En förutsättning för permission är i de tre sistnämnda fallen att arbetstagaren inte är sjukfrånvarande efter att permissionsanledningen upphört. Detsamma gäller efter en mellanliggande ledighetsperiod.

Mom 2 Begäran om permission

Begäran om permission ska göras i så god tid som möjligt. Orsaken till permissionen ska på förhand eller – om så inte kan ske – i efterhand styrkas om arbetsgivaren begär det.

Mom 3 Läkarbesök vid arbetsskada m.m.

Vid arbetsskada anvisar arbetsgivaren vårdinrättning och betalar resekostnader samt vårdkostnader i den mån kostnaden inte ersätts av annan (t.ex. Försäkringskassa, AFA-försäkring). Det gäller också vid av läkare föreskrivna återbesök.

Vid av arbetsgivaren anvisad hälsoundersökning betalar han undersökningskostnaden liksom härav föranledd kompletterande undersökning.

OBSERVERA att de gemensamma avtalskommentarerna uppdaterades senast 1 april 2016.

§ 12 Hemarbete

Betalning m.m. för hemarbete regleras i tim- och ackordslönebilagan.